25/10 Lördag - Höhämtning m.m
Min tur att ge pållarna frukost så det blev lite sovmorgon. Är ju skillnad att gå upp 8.00 mot 5.30 i vanliga fall. Käkade frukost själv efter det att jag matat pållarna. Väckte maken och han fick kaffe i sängen. Vi skulle iväg och hämta hö på morgonen så vi kunde inte slappa hur länge som helst... När vi gjort oss iordning så släppte jag ut pållarna och vi for väg. Har cirka 1,5 mil att åka till min höbonde, så det är inte så himla långt. Det blåste rejält och man fick gasa på rätt bra när i motvinden.
Det tar inte lång tid att lassa in 50 bal med hö när man är 3 st och snart var vi på väg hem igen. Vid Vintrosa så har de öppnat upp för nya motorvägen, vilket gör att vi fick åka en annan väg för första gången. Det är 2 st rondeller man ska igenom, kan lugnt erkänna att det var en rondell för mycket. Blev helt förvirrad vart jag skulle när vi var på väg hem och helt plötsligt så var vi nere på nya motorvägen och på väg in till Örebro. Hur pinsamt som helst, och det var ju bara att köra och se glad ut. Inga andra avfarter var öppna ännu så det blev till att åka hela vägen in till Örebro! Var tvungen att stanna vid en affär, hade tänkt stanna vid ICA i Vintrosa, nu blev det Willys i Örebro istället *fniss*
När vi kom hem efter detta lilla äventyr så tog vi en fika och pausade en stund innan vi gav oss i kast med att få upp höt på höloftet.
Efter kaffet så kände jag mig piggare, hann fixa klart mockning innan vi började lassa hö. Rätt skönt att få stallet klart först.
Maken slänger upp höt och jag lägger det tillrätta på höloftet. Tog väl cirka 30 min att lasta upp 50 balar hö, men sedan var både jag och maken trötta.
Maken gick in för att vila i horisontalt läge, jag roade mig med att gosa med kattungarna. De är ju tacksamma små kryp att gosa med. Så fort jag går in i sadelkammaren kommer de fram och vill kolla vad jag gör. Nu var de också väldigt busiga ;-)
När jag väl kunde slita mig från kissarna så gick jag in för att sätta mig framför datorn en stund. Skulle kolla mailen och surfa en stund. Men min stol vid datorn var upptagen ;-)
Fixade lite ätbart och käkade först, sedan hade Tussan flyttat på sig så jag kunde sätta mig. Maken hade somnat i soffan och där fick han ligga ett tag ;-)
Senare på em så fick han dock vakna till liv eftersom jag ville hinna ut och rida innan det blev för sent = mörkt. När det är helg vill jag passa på och rida i dagsljus.
Oktawia hade hunnit äta lite av em-höt så hon var inte helt utsvulten när jag gick ut och hämtad henne i hagen. Lugn att göra iordning, och när vi var klara och gick ut ur stallet så var hon däremot lite taggad. Hon visste mycket väl om att trailern hade stått framför stallet, så hon trodde den stod kvar där. Eftersom det blåste rejält så dansade hon runt lite ett par varv innan hon lugnade sig. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det blir väl rena självmordet att de sig ut att rida i storm... Maken följde med på cykel som tur var. Dock var Otkawia bara laddad i början, grannens hästar kom farandes och då hoppade hon till lite, men i övrigt så skötte hon sig rätt bra. När vi kom ner på banvallen så var det ett par gången som hon blev rädd och det är när kastbyar rasslade till i den torra vassen i de djupa dikena. Det är ett ljud som hon är skit nojjig över. När vi väl kommit förbi den sträcken så var det lugnt. Inge tittig eller nervös, utan jobbade på bra. Första raksträcken tränade jag på skänkelvikning, en galopp emellan, sedan nästa raksträck tränade vi på övergångar, trav - skritt 10 steg - trav. Funkade jättebra, damen var hur samarbetsvillig som helst. Vår vanliga avskrittningssträcka funkade också bra, helt avslappnad trots att vi nu hade stormvinden i rumpan. Då brukar hon ju kunna stissa upp sig, men näe, kunde skritta henne på lång tygel och hon skrittade på med långa lugna skrittsteg. När vi kommer hem så sitter jag av vid vår brevlåda och skrittar henne avsuttet sista 300 m hem. Om grannens hästar kommer rusandes då så känns det bättre att jag är på backen. De kom förstås, Oktawia stannade och ville glo på dem, men efter några sekunder så puttade hon på min axel med mulen och ville fortsätta gå hemåt :-). Tidigare har jag fått smacka som en idiot för att få med henne hem då hon tyckt att grannens kusar var mer intressant än jag. Var det verkligen min kuse som jag hade i tyglarna *fniss*
När damen var omhändertagen och borstad så fick pållarna gå ut i hagen igen och fortsätta äta på sitt em-hö. Jag själv gick in och lagade mat till mig och maken, kyckling och wokade grönsaker. Smakade bra efter dagens aktiviteter. När jag lite senare skulle sätta mig vid datorn igen så var min stol upptagen IGEN, men nu av Måns...
En som däremot INTE sov - det var Lexi - hon hade fullt upp med att kolla vad alla katterna sysslade med inne i "kattrummet" ;-)
Till sist så tyckte Måns att jag kunde få tillbaka min stol och jag surfade ett tag.
Maken har nu precis vart ute och hämtat ved, tydligen så blåser det ännu värre ute nu. Så jag ska gå ut och plocka in pållarna igen så de får vila sig från blåsten. Sedan ville maken kolla på någon film, vad har jag ingen aning om. Jag ska kolla på CSI Maimi, men det börjar sent ikväll. Så nu är det på med pannlampa och ut i mörket. Kvällsmaten får de vid 22 -tiden. Tur att det är maken som morgonfodrar i morgon. Inatt ställer vi ju tillbaka klockan, men det fattar ju inte pållarna. Så kl 7 måste han kliva upp och ge dem frukost... vad glad han kommer bli ;-)
/Lizzie
Det tar inte lång tid att lassa in 50 bal med hö när man är 3 st och snart var vi på väg hem igen. Vid Vintrosa så har de öppnat upp för nya motorvägen, vilket gör att vi fick åka en annan väg för första gången. Det är 2 st rondeller man ska igenom, kan lugnt erkänna att det var en rondell för mycket. Blev helt förvirrad vart jag skulle när vi var på väg hem och helt plötsligt så var vi nere på nya motorvägen och på väg in till Örebro. Hur pinsamt som helst, och det var ju bara att köra och se glad ut. Inga andra avfarter var öppna ännu så det blev till att åka hela vägen in till Örebro! Var tvungen att stanna vid en affär, hade tänkt stanna vid ICA i Vintrosa, nu blev det Willys i Örebro istället *fniss*
När vi kom hem efter detta lilla äventyr så tog vi en fika och pausade en stund innan vi gav oss i kast med att få upp höt på höloftet.
Efter kaffet så kände jag mig piggare, hann fixa klart mockning innan vi började lassa hö. Rätt skönt att få stallet klart först.
Kärra full med hö
Maken slänger upp höt och jag lägger det tillrätta på höloftet. Tog väl cirka 30 min att lasta upp 50 balar hö, men sedan var både jag och maken trötta.
Maken gick in för att vila i horisontalt läge, jag roade mig med att gosa med kattungarna. De är ju tacksamma små kryp att gosa med. Så fort jag går in i sadelkammaren kommer de fram och vill kolla vad jag gör. Nu var de också väldigt busiga ;-)
Lilla Nalle funderar mellan varven som vanligt ;-)
När jag väl kunde slita mig från kissarna så gick jag in för att sätta mig framför datorn en stund. Skulle kolla mailen och surfa en stund. Men min stol vid datorn var upptagen ;-)
Fixade lite ätbart och käkade först, sedan hade Tussan flyttat på sig så jag kunde sätta mig. Maken hade somnat i soffan och där fick han ligga ett tag ;-)
Senare på em så fick han dock vakna till liv eftersom jag ville hinna ut och rida innan det blev för sent = mörkt. När det är helg vill jag passa på och rida i dagsljus.
Oktawia hade hunnit äta lite av em-höt så hon var inte helt utsvulten när jag gick ut och hämtad henne i hagen. Lugn att göra iordning, och när vi var klara och gick ut ur stallet så var hon däremot lite taggad. Hon visste mycket väl om att trailern hade stått framför stallet, så hon trodde den stod kvar där. Eftersom det blåste rejält så dansade hon runt lite ett par varv innan hon lugnade sig. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det blir väl rena självmordet att de sig ut att rida i storm... Maken följde med på cykel som tur var. Dock var Otkawia bara laddad i början, grannens hästar kom farandes och då hoppade hon till lite, men i övrigt så skötte hon sig rätt bra. När vi kom ner på banvallen så var det ett par gången som hon blev rädd och det är när kastbyar rasslade till i den torra vassen i de djupa dikena. Det är ett ljud som hon är skit nojjig över. När vi väl kommit förbi den sträcken så var det lugnt. Inge tittig eller nervös, utan jobbade på bra. Första raksträcken tränade jag på skänkelvikning, en galopp emellan, sedan nästa raksträck tränade vi på övergångar, trav - skritt 10 steg - trav. Funkade jättebra, damen var hur samarbetsvillig som helst. Vår vanliga avskrittningssträcka funkade också bra, helt avslappnad trots att vi nu hade stormvinden i rumpan. Då brukar hon ju kunna stissa upp sig, men näe, kunde skritta henne på lång tygel och hon skrittade på med långa lugna skrittsteg. När vi kommer hem så sitter jag av vid vår brevlåda och skrittar henne avsuttet sista 300 m hem. Om grannens hästar kommer rusandes då så känns det bättre att jag är på backen. De kom förstås, Oktawia stannade och ville glo på dem, men efter några sekunder så puttade hon på min axel med mulen och ville fortsätta gå hemåt :-). Tidigare har jag fått smacka som en idiot för att få med henne hem då hon tyckt att grannens kusar var mer intressant än jag. Var det verkligen min kuse som jag hade i tyglarna *fniss*
När damen var omhändertagen och borstad så fick pållarna gå ut i hagen igen och fortsätta äta på sitt em-hö. Jag själv gick in och lagade mat till mig och maken, kyckling och wokade grönsaker. Smakade bra efter dagens aktiviteter. När jag lite senare skulle sätta mig vid datorn igen så var min stol upptagen IGEN, men nu av Måns...
En som däremot INTE sov - det var Lexi - hon hade fullt upp med att kolla vad alla katterna sysslade med inne i "kattrummet" ;-)
Till sist så tyckte Måns att jag kunde få tillbaka min stol och jag surfade ett tag.
Maken har nu precis vart ute och hämtat ved, tydligen så blåser det ännu värre ute nu. Så jag ska gå ut och plocka in pållarna igen så de får vila sig från blåsten. Sedan ville maken kolla på någon film, vad har jag ingen aning om. Jag ska kolla på CSI Maimi, men det börjar sent ikväll. Så nu är det på med pannlampa och ut i mörket. Kvällsmaten får de vid 22 -tiden. Tur att det är maken som morgonfodrar i morgon. Inatt ställer vi ju tillbaka klockan, men det fattar ju inte pållarna. Så kl 7 måste han kliva upp och ge dem frukost... vad glad han kommer bli ;-)
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
