11/3 Onsdag - En tur till ridhuset
Idag var det till att trotsa väder och mig själv för att komma iväg till ridhuset och en liten ridtur på pållan. I morse var det -5 grader och jag var glad att maken öste bort snövallen efter snöraset i går kväll. Hade varit lagomt ihopfruset idag annars. Fram på dagen var det lite snö i luften och jag var osäker på om det skulle vara möjligt att komma någonstans med trailern och framför allt - hur var marken utanför ridhuset? Ville inte riskera att köra fast igen...
Till på köpet har jag idag haft den grymmaste träningsvärk jag varit med om på länge *pust* så bara tanken på ridning har inte ens varit lockande. Men vad göra... pållan behöver ju sin motion och det räcker inte att M & M rider 2 ggr/veckan. Då lär vi inte komma någonstans med pållans utbildning.
På vägen hem så åkte vi och kollade hur det såg ut vid ridhuset. Jodå - det skulle nog funka utan problem. Stora problemet skulle bli att komma iväg hemifrån pga snön på stallbacken.
Hem och käkade lite mat och sedan ut och fixade stallet. Lyckades idag med konststycket att bli klar hyfsat tidigt så redan kl 18.30 kunde vi koppla på trailern på bilen. Pållarna var fortfarande ute medan vid fixade trailern. Maken undrade oroligt om jag verkligen skulle sätta mig på Oktawia idag.... Damen visade upp en serie ur skolor ovan mark och dessa klarade hon galant. Under en kvart fort hon runt som en vettvillig och det var inte många gånger som alla fyra hovarna var i marken samtidigt... När jag gick ut för att hämta henne så hade hon som tur var brallat av sig mesta av överskottenergin och lät sig villigt fångas och följa med in. Men det är klart man funderade på hur hon skulle vara att rida idag... Lilla Sabina fick också lämna sin sjukhage och idag har jag kollat med veterinären - från och med i morgon slipper den lilla damen att gå i sjuhage. Himla skönt!
Gjorde iordning pållan och så kunde vi fara iväg till ridhuset. Kl 19.30 satt jag på hästryggen - ovanligt tidigt för att vara mig och till att börja med så var vi helt själva i ridhust. Efter framskrittning så jobbade jag damen i skritt, testade samma övningar som vi red på ridskolan i måndags. Jag var stel utav bara tusan och träningsvärken var mördande. Är man inte smidig utan träningsvärk så är man det garanter INTE när man har träningsvärk. Blev dock bättre efter att ha travat igång lite och jag gjorde samma jobb i traven. La volter vid varje bokstav utmed långsidan. Nu märktes det tydligt att Oktawia tycker att underlaget är tungt i detta ridhuset. Hon blir MYCKET segare, har inte alls samma framåtbjudning. Hon blev svettig trots att jag red ett mycket lättare pass än vad M & M gjorde under helgen. Så jag bestämde mig för att inte kräva för mycket. Det är som det är. Man får anpassa ridningen till underlaget helt enkelt.
När jag var nästan klar så kom det ytterligare ett ryttarekipage. En häst som pållan tidigare inte sett. Jag stannade när de precis kom in i ridhuset så pållan fick spana lite. Idag blev hon inte det minsta spänd, utan var mest bara nyfiken. Kunde utan vidare fortsätta med det travjobb som jag höll på med, och pållan jobbade på utan att hetsa upp sig över den andra hästen. Skönt att hon äntligen börjar bli cool. Det kom också in 2 personer som började bygga upp 3 studshinder till ryttaren, gick också bra att fortsätta rida trots att de bar bommar och sockerbitar ut i ridhuset. Kunde skritta av på långa tyglar ända tills ryttaren började galoppera. Gick bra först, men sedan blev hästen lite väl stressad och började fara runt lite väl okontrollerat. Det märkte Oktawia direkt, och då blev hon stressad. Jag valde då att hoppa av och gå med henne i stället. Oktawia slappnade av på en gång och tittade bara lite på den andra hästen. Det var inte heller några problem att lämna ridhuset, pållan tittade inte ens efter den andra kusen. Så skönt att hon äntligen börjar acceptera att det dyker upp andra hästar i hennes närhet OCH att det är OK att lämna dem eller bli lämnad. Nästa steg är ju att röra sig bland en hel massa ekipage, men det få nog bli lite längre framöver ;-).
Gick bra att lasta och det gick bra att komma iväg. Inga problem med halka eller sladdningar idag ;-).
Var hemma i vettig tid, strax efter kl 21. Hade ridit i 50 min utan att jag tänkt på hur fort tiden gick. Träningsvärken var faktiskt bättre efter ridningen också!
När vi kom hem så blev pållan ordentligt ryktad, fleecetäcket hade sugit upp svetten bra. Blir lika fascinerad varje gång över hur bra svettäcken just fleecetäcke är. Oktawia tyckte det var skönt att bli ryktad, stod helt stilla med sänkt huvud och blundande, kom ett par rejäla gäspningar bara. Så hon var nog rätt nöjd med dagens pass i alla fall.
Sabina fick sig en snabb avborstning med piggborsten, men det är ju ett evighetsgöra. Ju mer jag borstar - desto mer päls lossnar det. Tur att hon utnyttjar sin klimatta hon har på väggen, där får jag ta bort ett tjockt lager av päls varje dag.
Pållarna är nu nattade och vovvarna är rastade. Bara att förpassa sig själv till sängen. Först ska jag bara ge Nalle lite uppmärksamhet. Han tycker matte varit borta alldeles för länge ;-)
Godnatt!
/Lizzie
Till på köpet har jag idag haft den grymmaste träningsvärk jag varit med om på länge *pust* så bara tanken på ridning har inte ens varit lockande. Men vad göra... pållan behöver ju sin motion och det räcker inte att M & M rider 2 ggr/veckan. Då lär vi inte komma någonstans med pållans utbildning.
På vägen hem så åkte vi och kollade hur det såg ut vid ridhuset. Jodå - det skulle nog funka utan problem. Stora problemet skulle bli att komma iväg hemifrån pga snön på stallbacken.
Hem och käkade lite mat och sedan ut och fixade stallet. Lyckades idag med konststycket att bli klar hyfsat tidigt så redan kl 18.30 kunde vi koppla på trailern på bilen. Pållarna var fortfarande ute medan vid fixade trailern. Maken undrade oroligt om jag verkligen skulle sätta mig på Oktawia idag.... Damen visade upp en serie ur skolor ovan mark och dessa klarade hon galant. Under en kvart fort hon runt som en vettvillig och det var inte många gånger som alla fyra hovarna var i marken samtidigt... När jag gick ut för att hämta henne så hade hon som tur var brallat av sig mesta av överskottenergin och lät sig villigt fångas och följa med in. Men det är klart man funderade på hur hon skulle vara att rida idag... Lilla Sabina fick också lämna sin sjukhage och idag har jag kollat med veterinären - från och med i morgon slipper den lilla damen att gå i sjuhage. Himla skönt!
Gjorde iordning pållan och så kunde vi fara iväg till ridhuset. Kl 19.30 satt jag på hästryggen - ovanligt tidigt för att vara mig och till att börja med så var vi helt själva i ridhust. Efter framskrittning så jobbade jag damen i skritt, testade samma övningar som vi red på ridskolan i måndags. Jag var stel utav bara tusan och träningsvärken var mördande. Är man inte smidig utan träningsvärk så är man det garanter INTE när man har träningsvärk. Blev dock bättre efter att ha travat igång lite och jag gjorde samma jobb i traven. La volter vid varje bokstav utmed långsidan. Nu märktes det tydligt att Oktawia tycker att underlaget är tungt i detta ridhuset. Hon blir MYCKET segare, har inte alls samma framåtbjudning. Hon blev svettig trots att jag red ett mycket lättare pass än vad M & M gjorde under helgen. Så jag bestämde mig för att inte kräva för mycket. Det är som det är. Man får anpassa ridningen till underlaget helt enkelt.
När jag var nästan klar så kom det ytterligare ett ryttarekipage. En häst som pållan tidigare inte sett. Jag stannade när de precis kom in i ridhuset så pållan fick spana lite. Idag blev hon inte det minsta spänd, utan var mest bara nyfiken. Kunde utan vidare fortsätta med det travjobb som jag höll på med, och pållan jobbade på utan att hetsa upp sig över den andra hästen. Skönt att hon äntligen börjar bli cool. Det kom också in 2 personer som började bygga upp 3 studshinder till ryttaren, gick också bra att fortsätta rida trots att de bar bommar och sockerbitar ut i ridhuset. Kunde skritta av på långa tyglar ända tills ryttaren började galoppera. Gick bra först, men sedan blev hästen lite väl stressad och började fara runt lite väl okontrollerat. Det märkte Oktawia direkt, och då blev hon stressad. Jag valde då att hoppa av och gå med henne i stället. Oktawia slappnade av på en gång och tittade bara lite på den andra hästen. Det var inte heller några problem att lämna ridhuset, pållan tittade inte ens efter den andra kusen. Så skönt att hon äntligen börjar acceptera att det dyker upp andra hästar i hennes närhet OCH att det är OK att lämna dem eller bli lämnad. Nästa steg är ju att röra sig bland en hel massa ekipage, men det få nog bli lite längre framöver ;-).
Gick bra att lasta och det gick bra att komma iväg. Inga problem med halka eller sladdningar idag ;-).
Var hemma i vettig tid, strax efter kl 21. Hade ridit i 50 min utan att jag tänkt på hur fort tiden gick. Träningsvärken var faktiskt bättre efter ridningen också!
När vi kom hem så blev pållan ordentligt ryktad, fleecetäcket hade sugit upp svetten bra. Blir lika fascinerad varje gång över hur bra svettäcken just fleecetäcke är. Oktawia tyckte det var skönt att bli ryktad, stod helt stilla med sänkt huvud och blundande, kom ett par rejäla gäspningar bara. Så hon var nog rätt nöjd med dagens pass i alla fall.
Sabina fick sig en snabb avborstning med piggborsten, men det är ju ett evighetsgöra. Ju mer jag borstar - desto mer päls lossnar det. Tur att hon utnyttjar sin klimatta hon har på väggen, där får jag ta bort ett tjockt lager av päls varje dag.
Pållarna är nu nattade och vovvarna är rastade. Bara att förpassa sig själv till sängen. Först ska jag bara ge Nalle lite uppmärksamhet. Han tycker matte varit borta alldeles för länge ;-)
Godnatt!
/Lizzie
Kommentarer
Postat av: Anonym
Vad skönt för lilla Sabina att slippa sjukhagen!
Trackback
