23/1 Lördag - Full rulle
Idag var det ingen rast och ro :-). Jag klev upp och släppte ut pållarna på morgon, sedan var det bara att göra sig iordning och haka på trailern på bilen. Det var dags att hämta en omgång med hö och vi skulle vara hos höbonden vid 10-snåret. Alltså bara att sätta fart.
Skönt att det inte var snöstorm i alla fall, för kylan som var tidigare har tärt hårt på mitt höförråd eftersom jag har varit tvungen att öka högivan så pållarna inte skulle frysa. Alltså har det gått åt rätt mycket hö och hade bara 3 balar kvar... Hade varit väldigt trist om det inte funkat att köra pga vädret...
Hämtningen gick i alla fall bra och i dag så fick maken till packningen av höbalarna bra så vi behövde inte ens ha en höbal i skuffen. Åkte hemåt med 540 kg hö som sedan skulle upp på höskullen... packa in i trailern går hur fort som helst... det tunga jobbet är att få upp det på höloftet.... men till sist så var alla höbalar uppe och fint packade i en hög. Kändes skönt att ha hästmaten fixad för drygt en månad framåt i alla fall.
När vi var klara så var det dags för lunch, så jag fixade iordning omelett till lunch, snabbt och enkelt, mätt blir man också. Gick sedan ut och fixade klart stallet så det blev gjort för dagen. Var klar vid 13-snåret och gick då in för att vila tills det var dags för motion av pållan.
Så ett par timmar under em satt jag vid mitt skrivbord och pyssla med lite korttillverkning. Naturligtvis så hade jag sällskap av Nalle. Kissen Nalle ska ju alltid vara med mig när jag sitter och pysslar vid mitt skrivbord.
Mitt i smeten är Nalles mål här i livet ;-)
Något i vägen var han, men sådana saker är inget som bekymrar Nalle inte... Matte puttar på kisse och kisse rullar tillbaka *suck*. Bara att gilla läget till sist ;-)
Vid 15-snåret så blev det då dags att plocka in pållarna och göra iordning Oktawia för ett pass i ridhuset. Jag hade en blixtrande huvudvärk och tänkte bara åka in och ta ett litet kort motionspass så damen i alla fall skulle få röra på sig lite.
När vi väl var på plats i ridhuset så började ridpasset bra. Skrittade fram i lugg och ro, damen hur lugn som helst. Till att börja med var vi helt ensamma i hela stora ridhuset, men efter en stund kom det in en ryttare till. Vi hade alltså varsin 40-metersbana att röra oss på så det blev ju knappast trångt ;-).
När jag började uppvärmningen i trav så funkade pållan fintfint. Avslappnad, mjuk och fin. Det här bådade gott... det som M2 fick loss i torsdags verkade finnas kvar... men ack vad jag bedrog mig... *suck*.
När det blev dags att göra något mer än att bara jogga runt på 4-kantsspåret då... min plan var att få damen att träna på lite ökningar i traven... men icke! Oktawia tjurade ihop totalt!!! Man kände hur hon knöt ihop hela ryggen och tappad all bjudning, sparkade mot skänkeln och svansen gick som en elvisp :-O.
Att behöva anstränga sig fanns inte med pållans huvud i alla fall...
Skam den som ger sig, tänkte att lite galopp blir lösgörande och bra... samma slit här. Största problemet är att få hästkräket att röra sig framåt över huvud taget - och då framför allt i vänstergaloppen. Högergaloppen funkar lite bättre... men det var mycket bakutsparkar idag...
Börjar i alla fall ha hyfsat koll på kroppen nu även i galoppjobbet... även om jag skulle kunna ha bättre koll på händerna *harkel*.
Efter uppvärmningen var planen att träna på lite skänkelvikning. Började i skritt utmed spåret. Inga problem. Sedan var tanken att göra skänkelvikning på diagonalen med avslutande 10-volt... Funkde rätt bra undan för höger skänkel - det som är lättast för Oktawia. Men sen... *suck* undan för vänster skänkel var lögn i helvete att få att funka!!! Hästkräket blev helt stelopererad i hela sin vänstra sida, vägrade sätta under sig bakbenet trots pet med spöt, drog huvudet rakt upp, slängde ut tungan med hela sin längd :-O och så sprang hon rakt fram med sänkt rygg!!! Att försöka lägga en liten 10-meters volt i vänstervarv där diagonalen slutade .... det var som förgjort!
Det där med att bara motionera pållan lite lätt... det försvann någon annanstans! Jag var ju nu tvungen att rida igenom detta motståndet hos pållan - och jag fick slita! Jag fick rida som ett djur i ytterligare 30 minuter, jag skulle bara få skänkelvikningarna att funka! Men pållan ville INTE!!! Så jag red och jag red och jag red. Det är en sabla tur att jag tappat så pass mycket vikt jag gjort för nu orkar jag verkligen RIDA ordentligt och jag sitter bra i min dressyrsadel. Pållan försöker ju komma undan genom att dra skallen rakt upp och springa fort med sänkt rygg - INTE så bekvämt att sitta på om man säger så och samtidigt ska mat driva framåt och försöka fånga upp överskottsenergin... det är fan inte lätt...
Och så äntligen... polletten trillade ner hos pållan och den inopererade stela stören i vänstersidan var som bortblåst och jag kunde trava runt på en mjuk fin och arbetsvillig häst som helt plötsligt kunde göra skänkelvikning undan för både vänster och höger skänkel. Det är svårare undan för vänster skänkel, men hon höll sig på mattan i alla fall.
En liten filmsnutt när pållan äntligen "släppt".
Jag är faktiskt riktigt nöjd med mig själv att jag lyckades rida igenom motståndet - att jag faktiskt orkade. Men jag var helt slut så till den milda grad att jag hade blodsmak i munnen, och frågan är om jag hade orkat fortsätta rida om hon inte gett sig... men jag är ju envis och mycket kan man göra på ren vilja ;-).
Så den korta motionspasset blev en ordentlig genomkörare på 80 minuter... men, men den blixtrande huvudvärken var som bortblåst efteråt i alla fall ;-).
Väl hemma igen så blev pållan omhändertagen och sedan utsläppt i hagen till em-maten. Själv släpade jag min i huset till den väntade middagen. Krämig pasta med grillad kyckling blev det idag och maten försvann alldeles för fort. Kändes som om jag var totalt utsvulten ;-) Ridning tar på krafterna... så är det bara :-).
Resten av kvällen tillbringade jag med att göra klart ett kort. Ska försöka komma på någon bra "tackhälsning" att skriva inne i kortet. Kortet är till en lärare... så är det någon som har bra förslag så mottages det tacksamt :-)
Det blev också lite tid framför datorn... där har jag ju en förmåga att fastna ;-). Men när jag väl var klart med intag och kvällsfodring av pållar och kvällsrastning av vovvar, så förpassade jag mig till soffan och TV:n.
Det var allt för idag.
/Lizzie
Skönt att det inte var snöstorm i alla fall, för kylan som var tidigare har tärt hårt på mitt höförråd eftersom jag har varit tvungen att öka högivan så pållarna inte skulle frysa. Alltså har det gått åt rätt mycket hö och hade bara 3 balar kvar... Hade varit väldigt trist om det inte funkat att köra pga vädret...
Hämtningen gick i alla fall bra och i dag så fick maken till packningen av höbalarna bra så vi behövde inte ens ha en höbal i skuffen. Åkte hemåt med 540 kg hö som sedan skulle upp på höskullen... packa in i trailern går hur fort som helst... det tunga jobbet är att få upp det på höloftet.... men till sist så var alla höbalar uppe och fint packade i en hög. Kändes skönt att ha hästmaten fixad för drygt en månad framåt i alla fall.
När vi var klara så var det dags för lunch, så jag fixade iordning omelett till lunch, snabbt och enkelt, mätt blir man också. Gick sedan ut och fixade klart stallet så det blev gjort för dagen. Var klar vid 13-snåret och gick då in för att vila tills det var dags för motion av pållan.
Så ett par timmar under em satt jag vid mitt skrivbord och pyssla med lite korttillverkning. Naturligtvis så hade jag sällskap av Nalle. Kissen Nalle ska ju alltid vara med mig när jag sitter och pysslar vid mitt skrivbord.
Mitt i smeten är Nalles mål här i livet ;-)
Något i vägen var han, men sådana saker är inget som bekymrar Nalle inte... Matte puttar på kisse och kisse rullar tillbaka *suck*. Bara att gilla läget till sist ;-)
Vid 15-snåret så blev det då dags att plocka in pållarna och göra iordning Oktawia för ett pass i ridhuset. Jag hade en blixtrande huvudvärk och tänkte bara åka in och ta ett litet kort motionspass så damen i alla fall skulle få röra på sig lite.
När vi väl var på plats i ridhuset så började ridpasset bra. Skrittade fram i lugg och ro, damen hur lugn som helst. Till att börja med var vi helt ensamma i hela stora ridhuset, men efter en stund kom det in en ryttare till. Vi hade alltså varsin 40-metersbana att röra oss på så det blev ju knappast trångt ;-).
När jag började uppvärmningen i trav så funkade pållan fintfint. Avslappnad, mjuk och fin. Det här bådade gott... det som M2 fick loss i torsdags verkade finnas kvar... men ack vad jag bedrog mig... *suck*.
När det blev dags att göra något mer än att bara jogga runt på 4-kantsspåret då... min plan var att få damen att träna på lite ökningar i traven... men icke! Oktawia tjurade ihop totalt!!! Man kände hur hon knöt ihop hela ryggen och tappad all bjudning, sparkade mot skänkeln och svansen gick som en elvisp :-O.
Att behöva anstränga sig fanns inte med pållans huvud i alla fall...
Skam den som ger sig, tänkte att lite galopp blir lösgörande och bra... samma slit här. Största problemet är att få hästkräket att röra sig framåt över huvud taget - och då framför allt i vänstergaloppen. Högergaloppen funkar lite bättre... men det var mycket bakutsparkar idag...
Börjar i alla fall ha hyfsat koll på kroppen nu även i galoppjobbet... även om jag skulle kunna ha bättre koll på händerna *harkel*.
Efter uppvärmningen var planen att träna på lite skänkelvikning. Började i skritt utmed spåret. Inga problem. Sedan var tanken att göra skänkelvikning på diagonalen med avslutande 10-volt... Funkde rätt bra undan för höger skänkel - det som är lättast för Oktawia. Men sen... *suck* undan för vänster skänkel var lögn i helvete att få att funka!!! Hästkräket blev helt stelopererad i hela sin vänstra sida, vägrade sätta under sig bakbenet trots pet med spöt, drog huvudet rakt upp, slängde ut tungan med hela sin längd :-O och så sprang hon rakt fram med sänkt rygg!!! Att försöka lägga en liten 10-meters volt i vänstervarv där diagonalen slutade .... det var som förgjort!
Det där med att bara motionera pållan lite lätt... det försvann någon annanstans! Jag var ju nu tvungen att rida igenom detta motståndet hos pållan - och jag fick slita! Jag fick rida som ett djur i ytterligare 30 minuter, jag skulle bara få skänkelvikningarna att funka! Men pållan ville INTE!!! Så jag red och jag red och jag red. Det är en sabla tur att jag tappat så pass mycket vikt jag gjort för nu orkar jag verkligen RIDA ordentligt och jag sitter bra i min dressyrsadel. Pållan försöker ju komma undan genom att dra skallen rakt upp och springa fort med sänkt rygg - INTE så bekvämt att sitta på om man säger så och samtidigt ska mat driva framåt och försöka fånga upp överskottsenergin... det är fan inte lätt...
Och så äntligen... polletten trillade ner hos pållan och den inopererade stela stören i vänstersidan var som bortblåst och jag kunde trava runt på en mjuk fin och arbetsvillig häst som helt plötsligt kunde göra skänkelvikning undan för både vänster och höger skänkel. Det är svårare undan för vänster skänkel, men hon höll sig på mattan i alla fall.
En liten filmsnutt när pållan äntligen "släppt".
Jag är faktiskt riktigt nöjd med mig själv att jag lyckades rida igenom motståndet - att jag faktiskt orkade. Men jag var helt slut så till den milda grad att jag hade blodsmak i munnen, och frågan är om jag hade orkat fortsätta rida om hon inte gett sig... men jag är ju envis och mycket kan man göra på ren vilja ;-).
Så den korta motionspasset blev en ordentlig genomkörare på 80 minuter... men, men den blixtrande huvudvärken var som bortblåst efteråt i alla fall ;-).
Väl hemma igen så blev pållan omhändertagen och sedan utsläppt i hagen till em-maten. Själv släpade jag min i huset till den väntade middagen. Krämig pasta med grillad kyckling blev det idag och maten försvann alldeles för fort. Kändes som om jag var totalt utsvulten ;-) Ridning tar på krafterna... så är det bara :-).
Resten av kvällen tillbringade jag med att göra klart ett kort. Ska försöka komma på någon bra "tackhälsning" att skriva inne i kortet. Kortet är till en lärare... så är det någon som har bra förslag så mottages det tacksamt :-)
Det blev också lite tid framför datorn... där har jag ju en förmåga att fastna ;-). Men när jag väl var klart med intag och kvällsfodring av pållar och kvällsrastning av vovvar, så förpassade jag mig till soffan och TV:n.
Det var allt för idag.
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
