16/3 Tisdag - Ridhuset igen...
Full fart hem från jobbet för att fixa med matlagning, äta och så ta hand mockning och fix av hästmat. Det är alltså full rulle när man kommer hem - ingen idé att ligga på latsidan, då får man inget gjort ;-).
För dagen var planeringen en tur till ridhuset idag också. Oktawia var ju helt otroligt samarbetsvillig under gårddagens ridpass och jag hoppades naturligtvis att det skulle hålla i sig ;-).
Kvällen började bra i alla fall. Inga problem att fånga i hagen, stod och sov på stallgången under tiden som hon blev borstad och iordninggjord. Klev snällt in i trailern när vi skulle åka och klev ur densamma lugnt och fint när vi kom fram till ÖFK.
Med ikväll var också grannen och hennes häst Glimma. Oktawia gillar Glimma väldigt mycket... damen har dock lugnat ner sig när vi åker in tillsammans och blir inte som ett frimärke efter Glimma. Så framskrittningen funkade bra. Oktawia skrittade på bra och tyckte det var helt ok att Glimma inte alltid var precis brevid oss. När jag så började trava så märkte jag direkt att den samarbetsvilligheten som fanns hos damen i går - den var totalt bortblåst för dagen!
Oktawia ville inte alls röra på sig idag och jag fick verkligen jobba arslet av mig för att få damen att röra sig framåt. När det så blev dags för galoppen så var det mer sparkar mot skänkeln än vad det var galoppsteg... riktigt, riktigt grinig var damen idag... men som bekant är matte av en väldigt envis typ så det var bara för Oktawia att jobba på vare sig hon ville det eller inte! Jag upptäckte i alla fall att jag fått tillbaka min balans. Satt kvar i sadeln trots alla bakutsparkar och då i dressyrsadel och oskodda ridbyxor. Det var i alla fall en rätt skön känsla ;-). Äntligen börjar mitt slit med min viktresa göra ordentlig skillnad i min ridning :-D. Dessutom var jag lycklig idag för jag hade på mig mina bruna manschesterridbyxor inköpta 2000 - de är i storlek 42 och ÄNTLIGEN kan jag ha dem! :-D. Alltså är jag nere i samma vikt nu som jag hade för 10 år sedan :-).
Enda nackdelen med viktnedgången är att jag tappat "fluff" under sittbenen *fniss*. Så igår när jag red kände jag av mina sittben rejält, men det är smällar jag får ta ;-). Får plats i sadeln nu ordentligt och jag börjar få koll på vart jag har höfterna någonstans ;-).
Resten av ridpasset fick jag i alla fall rida rejält. Det tog cirka 40 min innan Oktawia äntligen slappnade av och då funkade det kanonbra att jobba damen. Skänkelvikningar på diagnolen utförde hon helt lysande. Även några galoppfattnignar på slutet blev kanonbra och hon kunde galoppera i rund och fin form. Inte som i början - skallen rakt upp och bara sparkandes bakut ;-). Så det kändes jätteskönt att hon till sist accpetade arbetet och allt gick bra. Totalt red jag 1 timme idag och både häst och matte var rätt trötta efteråt ;-).
När vi skulle lasta och åka hem så har det varit lite problem att få in Oktawia när Glimma är med, men idag så såg inte Oktawia vart Glimma tog vägen, våra trailers stod inte precis brevid varandra, och då var det inga som helt problem att få in Oktawia. Hon klev in snällt på en gång - så nu vet vi hur vi ska göra så T inte behöver följa med som extra lasthjälp ;-).
Var hemma igen till kl 21.30 så jag hann in lagom till det att Cougar Town började på 5:an - det måste jag bara se för det är hur kul som helst ;-).
Det var allt för idag!
/Lizzie
För dagen var planeringen en tur till ridhuset idag också. Oktawia var ju helt otroligt samarbetsvillig under gårddagens ridpass och jag hoppades naturligtvis att det skulle hålla i sig ;-).
Kvällen började bra i alla fall. Inga problem att fånga i hagen, stod och sov på stallgången under tiden som hon blev borstad och iordninggjord. Klev snällt in i trailern när vi skulle åka och klev ur densamma lugnt och fint när vi kom fram till ÖFK.
Med ikväll var också grannen och hennes häst Glimma. Oktawia gillar Glimma väldigt mycket... damen har dock lugnat ner sig när vi åker in tillsammans och blir inte som ett frimärke efter Glimma. Så framskrittningen funkade bra. Oktawia skrittade på bra och tyckte det var helt ok att Glimma inte alltid var precis brevid oss. När jag så började trava så märkte jag direkt att den samarbetsvilligheten som fanns hos damen i går - den var totalt bortblåst för dagen!
Oktawia ville inte alls röra på sig idag och jag fick verkligen jobba arslet av mig för att få damen att röra sig framåt. När det så blev dags för galoppen så var det mer sparkar mot skänkeln än vad det var galoppsteg... riktigt, riktigt grinig var damen idag... men som bekant är matte av en väldigt envis typ så det var bara för Oktawia att jobba på vare sig hon ville det eller inte! Jag upptäckte i alla fall att jag fått tillbaka min balans. Satt kvar i sadeln trots alla bakutsparkar och då i dressyrsadel och oskodda ridbyxor. Det var i alla fall en rätt skön känsla ;-). Äntligen börjar mitt slit med min viktresa göra ordentlig skillnad i min ridning :-D. Dessutom var jag lycklig idag för jag hade på mig mina bruna manschesterridbyxor inköpta 2000 - de är i storlek 42 och ÄNTLIGEN kan jag ha dem! :-D. Alltså är jag nere i samma vikt nu som jag hade för 10 år sedan :-).
Enda nackdelen med viktnedgången är att jag tappat "fluff" under sittbenen *fniss*. Så igår när jag red kände jag av mina sittben rejält, men det är smällar jag får ta ;-). Får plats i sadeln nu ordentligt och jag börjar få koll på vart jag har höfterna någonstans ;-).
Resten av ridpasset fick jag i alla fall rida rejält. Det tog cirka 40 min innan Oktawia äntligen slappnade av och då funkade det kanonbra att jobba damen. Skänkelvikningar på diagnolen utförde hon helt lysande. Även några galoppfattnignar på slutet blev kanonbra och hon kunde galoppera i rund och fin form. Inte som i början - skallen rakt upp och bara sparkandes bakut ;-). Så det kändes jätteskönt att hon till sist accpetade arbetet och allt gick bra. Totalt red jag 1 timme idag och både häst och matte var rätt trötta efteråt ;-).
När vi skulle lasta och åka hem så har det varit lite problem att få in Oktawia när Glimma är med, men idag så såg inte Oktawia vart Glimma tog vägen, våra trailers stod inte precis brevid varandra, och då var det inga som helt problem att få in Oktawia. Hon klev in snällt på en gång - så nu vet vi hur vi ska göra så T inte behöver följa med som extra lasthjälp ;-).
Var hemma igen till kl 21.30 så jag hann in lagom till det att Cougar Town började på 5:an - det måste jag bara se för det är hur kul som helst ;-).
Det var allt för idag!
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
