11/1 Tidsdag - ridhuset
Mina nyinköpta broddar kom väl till pass idag. Kunda utan problem ta mig till busshållplatsen trots blankis. Kändes mycket bra. Hopp om livet alltså ;-)
Det var fullt ös på jobbet, som vanligt, men till sist blev det dags att fara hemåt. På med broddisarna och inga problem att ut och knalla på de isiga trottoarerna ;-).
Var hemma vid 17 och fick i mig lite ätbart och kollad mail osv. Hemma var det fortfarande isbana överallt, men det var i alla fall vindstilla. Hopp om att ta sig till ridhuset med andra ord. Tycker dock att det är lite otäckt med isen och kolla med T om han kunde följa med. Kände att jag inte var riktigt beredd att åka själv - ifall jag skulle vara tvungen att lasta ur pållan pga isen.
T skulle komma vid 19-snåret och mitt mål var att då i alla fall ha fått in hästarna i stallet. Så jag satte fart, men innan jag kunde ge mig ut i stallet så var det lite pyssel inne. Kajsa och hennes bebisar fick mat och vatten. Dessutom är bebisarna väldigt duktiga på att gå i sandlådan - alltså behövde den åtgärdas. Fixade även övriga sandlådor i huset - innan Lillan skulle fixa till det *urk*. Sedan ut och mockade i raketfart. Skulle precis ta in pållarna när T kom på utsatt tid, men pållarna ville inte komma in... Lockade så mycket det gick med kraftfoder, skramlade ordentligt - men inga pållar. Till sist så gav jag upp och gick ut coh letade efter dem. Bianca kom och mötte mig, så in med henne. Oktawia däremot... hon stod kvar längst bort i hagen och glodde dumt... Bara för matte att klampa ut i snön och hämta damen... vilket inte var helt enkelt - att klampa ut i snön alltsål
När hästarna var inne började nästa projekt... att sanda gårdsplanen och vägen ner till vändplan så jag inte skulle åka rakt ut på åkern med bil och trailer... Det tog en stund att sanda, men till sist så var det klart så vi hakade på trailern och T körde ner bil och trailer till vändplanen. Kändes säkrare att köra ner den tom och lasta där nere.
Vi det här laget så hade ju mitt schema sprukigt för länge sedan. Kl 20.30 var jag äntligen i ridhuset och satt i sadeln. Det gick bra att köra hemifrån, även om det var på håret att bilen klarade vår isbelagda gata...
Eftersom jag kom iväg så sent till ridhuset så var det inga ridlektion från Ridskolan, endast 2 st privatekipage red runt. Vi hade alltså gott om utrymme. Efter 20 min blev jag dessutom själv då de övriga ekipagen var klara med sina ridpass.
Oktawia var inte på sitt allra bästa humör idag. Utan matte fick använda all sin fantasi för att komma åt damens bogar - som var i varje hörn framtill... Tålamod är ordet och det är tur att matte är envisare än sin häst ;-). Oktawia stretade emot så mycket hon orkade och var totalt oböjlig åt någe håll... Helst ville hon göra tvärtom än matte, så det blev lite intressant när jag på en 20 metersvolt helt plötsligt "ställde" damen utåt. Alltså - att vrida skallen åt ett håll och springa runt åt det motsatta hållet. Att göra så av egen fri vilja - det är en sak, men när piloten styrde upp saken - då minsann blev det hur jobbigt som helst. Utåtställningen var i alla fall tricket som funkade och damen slappnade av i kroppen och bogarna placerade sig där de skulle vara. Med en mjuk och nöjd pålla så kunde vi börja med galoppjobbet och det funkade kalas idag :-D. För min del så var vänster galopp allra bäst, då det handlar om att min kropp faktiskt är i bättre kontroll då. Kan slappna av ordentligt och jag kände att för en gångs skull satt jag som klistrad i sadeln. Höger galopp funkade också bra, men jag har lite svårare att få kontroll på kroppen och det blir lite mera skumpigt. Resttillståndet efter mitt gamla diskbråck spökar, inte så mycket att göra. Bara rida på och träna vidare. Idag gick det ialla fall bra mycket bättre än vad det gjort tidigare - ett framsteg alltså :-).
T mumlade något om att jag hade samma färg i ansiktet som en tomat och det stämde nog... ;-) Efter cirka en timmes ridning inkl fram- och avskrittning så var både jag och pållan nöjda med vår arbetsinsats :-)
Det var i alla fall jättesnällt av T att följa med mig till ridhuset. Skulle nåt hända och jag trillar av när jag rider sist på kvällen. Då hittar ju ingen mig förrän på morgon därpå... inte så bra kanske...
Vid 21.30 var vi klara och pållan klev snällt in i trailern och vi kunde fara hemåt. När vi kom hem så gjorde vi inget försök att dra upp trailern upp på kullen, alldeles för isigt. Lastade av Oktawia nere vid vändplanen och så fick trailern stå kvar där. Bilen hade T fullt sjå att få upp utan släpp...
T och Lexi åkte hemåt till lägenheten och jag fixade klart med hästarna i stallet. Vid 22.30 kunde jag äntligen dimpa ner i soffan och försöka gå ner i varv... Hann precis se vädret... mera snö!! Börjar faktiskt bli lite trött på detta snöande *suck*. Dessutom - snö på blankis - jippi!! I morgon måste jag ha bilen till jobbet - kommer bli spännande.
Nåja, T hade lämnat en överraskning i mitt kylskåp - en SEMLA!!! Precis vad jag behövde efter denna kväll :-)
Det var allt för idag!
/Lizzie
Det var fullt ös på jobbet, som vanligt, men till sist blev det dags att fara hemåt. På med broddisarna och inga problem att ut och knalla på de isiga trottoarerna ;-).
Var hemma vid 17 och fick i mig lite ätbart och kollad mail osv. Hemma var det fortfarande isbana överallt, men det var i alla fall vindstilla. Hopp om att ta sig till ridhuset med andra ord. Tycker dock att det är lite otäckt med isen och kolla med T om han kunde följa med. Kände att jag inte var riktigt beredd att åka själv - ifall jag skulle vara tvungen att lasta ur pållan pga isen.
T skulle komma vid 19-snåret och mitt mål var att då i alla fall ha fått in hästarna i stallet. Så jag satte fart, men innan jag kunde ge mig ut i stallet så var det lite pyssel inne. Kajsa och hennes bebisar fick mat och vatten. Dessutom är bebisarna väldigt duktiga på att gå i sandlådan - alltså behövde den åtgärdas. Fixade även övriga sandlådor i huset - innan Lillan skulle fixa till det *urk*. Sedan ut och mockade i raketfart. Skulle precis ta in pållarna när T kom på utsatt tid, men pållarna ville inte komma in... Lockade så mycket det gick med kraftfoder, skramlade ordentligt - men inga pållar. Till sist så gav jag upp och gick ut coh letade efter dem. Bianca kom och mötte mig, så in med henne. Oktawia däremot... hon stod kvar längst bort i hagen och glodde dumt... Bara för matte att klampa ut i snön och hämta damen... vilket inte var helt enkelt - att klampa ut i snön alltsål
När hästarna var inne började nästa projekt... att sanda gårdsplanen och vägen ner till vändplan så jag inte skulle åka rakt ut på åkern med bil och trailer... Det tog en stund att sanda, men till sist så var det klart så vi hakade på trailern och T körde ner bil och trailer till vändplanen. Kändes säkrare att köra ner den tom och lasta där nere.
Vi det här laget så hade ju mitt schema sprukigt för länge sedan. Kl 20.30 var jag äntligen i ridhuset och satt i sadeln. Det gick bra att köra hemifrån, även om det var på håret att bilen klarade vår isbelagda gata...
Eftersom jag kom iväg så sent till ridhuset så var det inga ridlektion från Ridskolan, endast 2 st privatekipage red runt. Vi hade alltså gott om utrymme. Efter 20 min blev jag dessutom själv då de övriga ekipagen var klara med sina ridpass.
Oktawia var inte på sitt allra bästa humör idag. Utan matte fick använda all sin fantasi för att komma åt damens bogar - som var i varje hörn framtill... Tålamod är ordet och det är tur att matte är envisare än sin häst ;-). Oktawia stretade emot så mycket hon orkade och var totalt oböjlig åt någe håll... Helst ville hon göra tvärtom än matte, så det blev lite intressant när jag på en 20 metersvolt helt plötsligt "ställde" damen utåt. Alltså - att vrida skallen åt ett håll och springa runt åt det motsatta hållet. Att göra så av egen fri vilja - det är en sak, men när piloten styrde upp saken - då minsann blev det hur jobbigt som helst. Utåtställningen var i alla fall tricket som funkade och damen slappnade av i kroppen och bogarna placerade sig där de skulle vara. Med en mjuk och nöjd pålla så kunde vi börja med galoppjobbet och det funkade kalas idag :-D. För min del så var vänster galopp allra bäst, då det handlar om att min kropp faktiskt är i bättre kontroll då. Kan slappna av ordentligt och jag kände att för en gångs skull satt jag som klistrad i sadeln. Höger galopp funkade också bra, men jag har lite svårare att få kontroll på kroppen och det blir lite mera skumpigt. Resttillståndet efter mitt gamla diskbråck spökar, inte så mycket att göra. Bara rida på och träna vidare. Idag gick det ialla fall bra mycket bättre än vad det gjort tidigare - ett framsteg alltså :-).
T mumlade något om att jag hade samma färg i ansiktet som en tomat och det stämde nog... ;-) Efter cirka en timmes ridning inkl fram- och avskrittning så var både jag och pållan nöjda med vår arbetsinsats :-)
Det var i alla fall jättesnällt av T att följa med mig till ridhuset. Skulle nåt hända och jag trillar av när jag rider sist på kvällen. Då hittar ju ingen mig förrän på morgon därpå... inte så bra kanske...
Vid 21.30 var vi klara och pållan klev snällt in i trailern och vi kunde fara hemåt. När vi kom hem så gjorde vi inget försök att dra upp trailern upp på kullen, alldeles för isigt. Lastade av Oktawia nere vid vändplanen och så fick trailern stå kvar där. Bilen hade T fullt sjå att få upp utan släpp...
T och Lexi åkte hemåt till lägenheten och jag fixade klart med hästarna i stallet. Vid 22.30 kunde jag äntligen dimpa ner i soffan och försöka gå ner i varv... Hann precis se vädret... mera snö!! Börjar faktiskt bli lite trött på detta snöande *suck*. Dessutom - snö på blankis - jippi!! I morgon måste jag ha bilen till jobbet - kommer bli spännande.
Nåja, T hade lämnat en överraskning i mitt kylskåp - en SEMLA!!! Precis vad jag behövde efter denna kväll :-)
Det var allt för idag!
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
