Stall Kartorp

Så var det måndag igen och när arbetsdagen var avklarad hämtade T upp mig och det var full fart hem. Planen för kvällen var en tur till ridhuset för mig och pållan. Men först behövde jag MAT. Idag lagade jag yambalya - grytan skulle småkoka i 40 min. Alltså passade jag på att fixa mockningen och T fick vakta grytan. Hann fixa mockningen och fixa hästarnas mat innan det var dags för mig själv att få i mig lite käk. Yambalyan blev jättegod och proppmätt blev jag. Efter maten vilade jag en stund och kollade mailen och lite småplock innan det var dags att ge sig ut i stallet igen. Totalt svinkall var det ute pga nordanvinden. Det var inga problem att hämta in pållarna - de ville nog också slippa blåsten.

 

Jag fixade iordning Oktawia för ett pass i ridhuset och när alla prylar var på plats så klev damen snällt in i trailern och vi styrde kosan mot ridhuset. Kom iväg i vettig tid för en gång skull och det visade sig att pållan minsann hade hästminne. Damen kom mycket väl ihåg hur det var i fredags kväll och väl framme vid ridhusdörren ställde sig damen i lite lätt bakåtlutad ställning - beredd till flykt ifall det var några otäcka typer där inne och spolade vatten. Samtidigt så höll hon fullspan mot gäststallet för att se ifall det trots allt inte fanns några hästar där idag också. Jag hade fullt sjå att ta mig in i ridhuset med kusen! Väl inne så lugnade hon ner sig så att det gick att ta av täckena och vid 19:20 satt jag i sadeln.

 

Oktawia var för dagen taggad till max - det kom ytterligare ett privatekipage in i ridhuset - alltså gott om utrymme på privatdelen av ridhuset. Det var inte läge för att skritta fram på lång tygel idag! Oktawia skuttade till för minsta lilla och när ett barn sprang bakom sargkanten så visade damen på att hon minsann behärskade sidstepp även idag ;-). När vi väl kom igång i trav lugnade hon ner sig och blev sitt vanliga sega jag. Lite lätt betongskänsla när det gällde kontakten med munnen och jag ställde in mig på ett ridpass med mycket slit. Jag lät i alla fall damen få trava fram i sitt eget bekväma tempo - man får välja sina konflikter. När det var dags för galoppuppvärmningen så var det inga problem att få damen att börja galoppera, men jag fick driva som en galning första varven. Sedan hände nämligen något... T öppnade dörren till ridhuset precis när vi var i jämnhöjd med dörren - det väckte upp hästen och helt plötsligt så startade motorn!!! Bara så där! Hon rullade på i galopp och efter varje kortsida så satsade hon järnet och spedade på under långsidorna. Pållan ville inte ens sluta galoppera!! Efter att ha galopperat runt på fyrkantspåret åt båda hållen så övergick vi till att galoppera lite mer samlat på volt. Funkade kalasbra och så fick det bli övergångar galopp-trav-galopp - Oktawia visade att hon behärskade övningen till fullo ;-). Matte satt mest och fnissade i sadeln och kunde koncentrera mig på att rida - tänk så kul det är när hästen får igång sin egen bjudning :-D. Avslutade så med att trava under nedsittning och göra skänkelvikningar på diagnolen - plättlätt tyckte pållan ;-). Dylika ridpass lever man länge på ;-). Uppenbarligen är det skrämselpropaganda som funkar... ;-).

 

Totalt blev det 50 min i sadeln innan nöjd häst och nöjd matte förpassade sig ut i kylan igen för att fara hemåt. Väl hemma blev pållan ompysslad innan kvällsmaten serverade och när alla prylar var undanplockade, trailern urmockad så fick det bli stugvärmen för mig och Lillan. Kom lagom in till kl 21 och det får nu bli CSI som avslutar min kväll.

Så detta är allt för idag!

 

/Lizzie