14/8 Torsdag och Träning
Var spänd hela dagen inför kvällens träning ;-). Har bokat in ett träningspass i tömkörning för en hästutbildare som är upplärd på Flyinge. Jag gillar ju att tömköra och vill lära mig mer och utveckla den biten. Eftersom min pålla har lite humör så upplever jag det lättare att få igenom saker och ting när jag är på backen än när jag sitter på hästryggen. Man behöver ju inte ramla av och slå sig ;-)
Maken var ju mest stressad över att behöva lasta morrhoppan ;-). Pållan tycker det inte är så lattjo att behöva kliva på trailern nämligen...
Hade gjort upp med grannen att hon kunde vara behjälplig vid lastningen eftersom jag behöver 2 medhjälpare för att få in pållan i trailern. Har ju under sommaren tränat på att ha trailern stå på lite olika ställen utanför stallet, så pållan blev inte så förvånad över att den stod mitt på vår väg. Och hon följde lydigt med ända fram till rampen. Jag lät henne stå och fundera en liten stund, men när hon visade tecken på att vilja smita förbi på sidan, så tog vi fram linorna. Idag behövde det endast en lätt tryck med linorna och hon klev på direkt. Hon är lugn när hon väl är inne i trailern och inga problem att köra.
När vi kom upp till ridhuset så fick vi inte igång lyset :-(. Maken gick runt och kollade igenom alla proppar, men hittade ingen som var trasig. Lyset urkopplat??? Skulle inte förvåna mig ett dugg när det gäller denna anläggning. När tränaren kom så förklarade jag läget och hon fick välja om vi skulle vara inne i skumt ljus eller om vi skulle vara ute och riskera att bli blöta. Vi var inne.
Tränare tyckte att pållan var jättefin - och sånt vill man ju som hästägare höra ;-). Tränare la på tömkörningsutrustning och började känna på pållan. För min del var det helt OK att hon körde själv denna gången, eftersom pållan kan bli mer än lovligt obstinat så är det väldigt bra om det är en kunnig person som kan reda ut det hela.
Tränaren konstaterade att pållan har väldigt bra takt i sina gångarter, men när hon skulle galoppera första gången i vänster varv så fick inte hästen ihop varken kropp eller ben. Tränaren konstaterade att pållan var väldigt låst i sin rygg och manke. Något som mycket väl kan komma av att jag ridit i en för smal sadel tidigare, och hästen vågar inte släppa igenom i sin kropp för den tror det ska göra ont. Så tränaren tömkörde pållan i sidförande, enklare variant av skänkelvikning. Det tyckte pållan var VÄLDIGT jobbigt, men när hon gjorde rätt så fick hon massor med beröm och då fattade hästen direkt vad det var som krävdes av henne. Blev mycket tankearbete för pållan. MEN vilken skillnad på hennes rörelsemönster :-O!! När hästen väl släppte igenom i ryggen så kunde hon helt plötsligt galoppera och fick också en mycket bättre trav! När tränaren sedan bytte och gick över i höger varv så har ju pållan lättare att galoppera i det varvet, men tränare upptäckte att pållan belastar vänster framben mer än höger framben, och att det hela kommer sig av att hon inte jobbar med höger bak ordentligt. Kan bero på att pållan någon gång tidigare har gått omkull rejält. Hon får ju låsningar i sin högra sidan som Equiterapeut löser upp en gång om året. När tränare skulle tömköra sidförande i högra varvet - DÅ var det en dam som protesterade. Pållan stegra sig rejält, men tränaren behöll lugnet och försökte bara få hästen att röra sig framåt. Det tog några turer innan pållan insåg att det bara var hon själv som gjorde det jobbigt för sig. Till sist så gjorde hon den sidförande övningen utmed en långsida 2 gånger på raken utan att krångla. När tränare då tog Oktawia på volt så trodde jag inte det var samma häst :-) verkligen stor skillnad på hennes rörelser - till det bättre naturligtvis ;-). Tränaren tyckte att pållan har RIKTIGT bra gångarter :-D, så får vi bara iordning på henne skalle så kommer jag ha en riktigt bra dressyrpålla :-D.
Som läxa fick jag att jag ska träna på många galoppfattningar, men korta stunder, gärna i longering och inspänd. Pållan kommer ha rejäl träningsvärk ett par dagar, så jag ska ta det lite lugn ett par dagar. Annars rida och tömköra som jag brukar.
Enligt tränaren så är det absolut inget fel på pållans samarbetsvilja. Utan det är bara att någon gång tidigare så har det gjort ont så nu tror hon att det ska göra ont igen, vilket gör att pållan "knyter sig". Tränaren tror att problemen med pållans stegringstendens absolut kommer att gå över, men att det kan finnas kvar under ytan när man ska lära in nya saker osv. Någon man måste ta med i beräkningen och vara lyhörd för pållans signaler om man går för fort fram.
Nu hade jag glömt min kalender hemma, så jag ska ringa i morgon och boka in en ny tid för träning. Nästa gång åker vi till tränare så vi säkert har ljus i ridhuset ;-). Dessutom är det bra träning för pållan.
Jag hade ju tänkt videofilma träningen, men det gick ju inte pga att det var för mörkt. Inte gick det att ta kort heller :-(. Får bli nästa gång i stället.
När vi åkte hem så lastade jag från ett stall, inga problem att få in pållan. Sedan var det bara att fara hem och ta hand om hästar och stall.
Pållan hade fått så mycket beröm över att hon var snygg och duktig, så hon stod mitt i stallet och såg allmänt dryg ut när jag gjorde iordning henne för kvällan - snacka om att jag har en riktig Diva ;-)
Känns jättekul att det funkade bra med tränaren och att vi äntligen kan börja träna - jag är SÅ träningssugen :-)
Lilla Sabina fick också lite pyssel och sin medicin. Hon är mycket bättre, men har fortfarande digitalispuls - alltså ont i hovarna även om hon gick bättre idag. Fortsatt boxvila med andra ord, trots att hon tycker det är urtråkigt ;-).
/Lizzie
