Stall Kartorp

Började dagen redan kl 6:30 *gäsp*. Käkade frukost och gjorde mig iordning för en tur in till ÖFK. Matade hästarna innan jag for till stan. Maken skulle släppa ut dem senare. -12 grader var det på morgonkvisten *burr* och solen var på väg upp när jag åkte. Skulle bli en vacker vinter dag idag också.

Jag satt som domarsekreterare vid en programridning hos ÖFK, ridhuset är isolerat och lite uppvärmt. Dock inte många plusgrader. Satt och skrev från kl 8 till kl 11.30 och det var tur att jag hade med mig en yllefilt som jag hade runt benen.

Det var länge sedan jag skrev protokoll och det var jättekul. Just programridning är ju himla lärorikt eftersom ryttaren får återkoppling direkt efter ritten och lite lätt träningshjälp och sedan rida programmet igen.

Efter 3,5 timme var jag dock lätt stelfrusen och det var skönt att bli avbytt. Tittade en kort stund på en ryttare, sedan så for jag hemåt.

Maken hade smaskat korv och det fanns en åt mig. Orkade inte laga något annat så det fick duga fint. Värmde upp mig framför kaminen en stund för jag skulle snart behöva ge mig ut i kylan igen. kl 14 hade jag bokat in tid med min höbonde för hämtning av hö. Alltså var det detta som jag och maken roade oss med en strålande vacker vintereftermiddag. Men vad göra - hästarna behöver ha hem mat och jag hade bara en höbal kvar på skullen ;-). Dags att fylla på förråden med andra ord. Trailern var snabbt fylld med hö och vi for hemåt igen. Det tar ganska precis 1 timme att åka till höbonden, lasta in höt och sedan åka hem. Däremot så tar det ungefär lika lång tid att få upp höt på vårt höloft ;-). Tur att det bara var 500 kg ;-).

Vad Oktawia sysslat med under tiden vi hämtat hö kan man ju fundera på. Hon måste ha busat i hagen som en galning får hon var så svettig under täcket att det rann utmed benen på henne och täcket var totalt dyngsurt. Bara att ta in henne och byta täcke, och sedan ut i hagen igen. Men det är klart - det blir rätt varmt mitt på dagen och har hon då motionerat sig själv så inte konstigt att hon blivit svettig...

När vi var klara med höt så mockade jag Sabinas box. Sabina själv stod i Oktawias box och hon fick vara kvar där en stund. När jag var klar med mockningen så var det bara att ta itu med städning av huset. Jag böjade damma under tiden som maken tog hand om en stor disk. Sedan så dammsög han. Jag tog tag i en annan rolig uppgift... nämligen att befria Kayo från lite päls. Alla som har/har haft en schäfer vet hur det blir när en schäfer byter päls... Det blir MÄNGDER av hundhår... Så jag tänkte att det var likabra att borsta igenom henne så hon slipper släppa allt i huset. Det lossnar nämligen stora tussar...

Det tog inte så lång stund, höll på cirka 30 min och då fick jag loss det som satt löst för tillfället.



Det blev en hög - knappt man fattar att den där pälsen satt på Kayo! :-O

Vi fortsatte vår städning och jag dammade klart undervåningen. Upptäckte att Tussan satt i fönstret och var helt uppjagad. Jag gick och öppnade ytterdörren för att kolla vad det var som gjorde henne så upprörd.

När jag gläntade på dörren så var det Prickan som slank in snabbt som ögat! Hon som enbart burkar vara hålla till i sadelkammaren, hittade plötsligt till vår ytterdörr och ville komma in. Nalle undrade vad det var för en skum katt som kom in. Han kände inte igen sin morsa ;-)

Det är märkligt med katter. Prickan har aldrig varit inne i vårt hus och ändå så går hon raka vägen in i köket, hoppar upp på bänken och börjar käka kattmat ;-)



Hon brydde sig inte ett dugg om hundarna och när hon käkat klart så fortsatte hon att gå på upptäcktsfärd genom huset. Tills bitchen Tussan upptäckte henne vill säga ;-). Då var det bara att förpassa Prickan till stallet... så kul är det inte med kattslagsmål...

Vi städade resten av em/kvällen. Jag har hunnit jobba åt NRU i några timmar. Har en mass tvätt att ta hand om eftersom jag tvättat under helgen, men det får bli någon annan dag. Nu är det sängen som väntar...

Roligare än så här blev det inte denna vackra vinterdag - och Nalle hälsar sin fanclub. Han har tagit städningen med ro, om man säger så ;-)



/Lizzie