25/2 Fredag - Avtackningar...
Denna dag har gått i avtackningarnas tecken. Det började till 9-fikat - då var den en medarbetare som avtackades för lång och trogen tjänst. Gjorde alltså sin sista dag denna fredag och på måndag börjar det nya livet som pensionär. Blommor, present, tal och så kaffe och smörgårstårta som smakade smaskens.
Hann sedan jobba ett tag innan och efter lunch sedan var det dags för en avtackning till. Denna gången var det en yngre medarbetare som avtackades - handlade alltså inte om en pensionsavgång utan denna medarbetare har fått nytt jobb. Så det blev kaffe, tårta, blommor från förvaltningen, present från arbetskamrater, blommor från arbetskamraterna, tacktal , massor av arbetskamrater som säga hejdå och lycka till osv - himla trevligt hade vi och tårtan smakade smaskens :-).
Efter sista avtackningen så kände jag att mitt huvud började protestera....
På order av min läkare så ska jag nu prova att sätta ut min medicin för min nervsjukdom. Enligt det som är "normalt" för min sjukdom så borde skovet av neuralgin gett sig. Har ju ätit medicinen sedan i höstas. Provade att sätta ut den i januari, men då funkade det inte fullt ut. Nytt försök nu alltså.
Tyvärr så har neuralgin gjort att jag är väldigt ljudkänslig och efter dagens avtackningar med mycket surr av alla människor, gjort att jag inte alls mår bra. Vid 15.30 kände jag att smärtgenombrott var på gång. Dessutom blir jag väldigt trött när jag får smärtgenombrott så jag ringde till T och han kom och hämtade mig efter jobbet så jag skulle slippa åka buss hem.
När jag väl kom hem så var jag helt slut. Kände av neuralgin rejält så det fick bli lite kaffe och så soffan ett tag. T var kvar för att kolla så jag inte vart sämre. Under tiden som jag låg i soffan och vilade så kollade T på TV och han fick ha jättelågt ljud på för att inte jag skulle bli sämre... knappt han hörde nåt - hans om hör sämre än mig ;-).
Men extremt ljudkänslig blir jag i alla fall av neuralgin :-( och det behövs inte mycket för att den ska få spunk när den är "retad".
Efter vilan piggnade jag i alla fall på mig så pass mycket att jag kunde gå ut och fixa stallet. T och Lexi for tillbaka till lägenheten och Lillan och jag tog itu med stallsysslorna. Det tog en stund att fixa mockningen och hästarnas mat, hann sedan gå in och vila en stund innan det var dags att gå ut igen för att plocka in pållarna och servera dem kvällsmaten.
Resten av kvällen tillbringas i soffan och kommissarie Frost på TV:n. Huvudet är fortfarande inte OK, hoppas att det skärper till sig över natten så jag slipper smärtgenombrottet i morrn.
Det var allt för idag i alla fall!
/Lizzie
Hann sedan jobba ett tag innan och efter lunch sedan var det dags för en avtackning till. Denna gången var det en yngre medarbetare som avtackades - handlade alltså inte om en pensionsavgång utan denna medarbetare har fått nytt jobb. Så det blev kaffe, tårta, blommor från förvaltningen, present från arbetskamrater, blommor från arbetskamraterna, tacktal , massor av arbetskamrater som säga hejdå och lycka till osv - himla trevligt hade vi och tårtan smakade smaskens :-).
Efter sista avtackningen så kände jag att mitt huvud började protestera....
På order av min läkare så ska jag nu prova att sätta ut min medicin för min nervsjukdom. Enligt det som är "normalt" för min sjukdom så borde skovet av neuralgin gett sig. Har ju ätit medicinen sedan i höstas. Provade att sätta ut den i januari, men då funkade det inte fullt ut. Nytt försök nu alltså.
Tyvärr så har neuralgin gjort att jag är väldigt ljudkänslig och efter dagens avtackningar med mycket surr av alla människor, gjort att jag inte alls mår bra. Vid 15.30 kände jag att smärtgenombrott var på gång. Dessutom blir jag väldigt trött när jag får smärtgenombrott så jag ringde till T och han kom och hämtade mig efter jobbet så jag skulle slippa åka buss hem.
När jag väl kom hem så var jag helt slut. Kände av neuralgin rejält så det fick bli lite kaffe och så soffan ett tag. T var kvar för att kolla så jag inte vart sämre. Under tiden som jag låg i soffan och vilade så kollade T på TV och han fick ha jättelågt ljud på för att inte jag skulle bli sämre... knappt han hörde nåt - hans om hör sämre än mig ;-).
Men extremt ljudkänslig blir jag i alla fall av neuralgin :-( och det behövs inte mycket för att den ska få spunk när den är "retad".
Efter vilan piggnade jag i alla fall på mig så pass mycket att jag kunde gå ut och fixa stallet. T och Lexi for tillbaka till lägenheten och Lillan och jag tog itu med stallsysslorna. Det tog en stund att fixa mockningen och hästarnas mat, hann sedan gå in och vila en stund innan det var dags att gå ut igen för att plocka in pållarna och servera dem kvällsmaten.
Resten av kvällen tillbringas i soffan och kommissarie Frost på TV:n. Huvudet är fortfarande inte OK, hoppas att det skärper till sig över natten så jag slipper smärtgenombrottet i morrn.
Det var allt för idag i alla fall!
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
