21/5 Lördag - Tävlingsdags....
Idag var det så dags för en liten dressyrtävling. Inte långt hemifrån - ett par mil bara - och så start på em. Alltså fick pållarna komma ut som vanligt på morgonen. M1 och P kom sedan vid 9-snåret för att förbereda. Vi skulle behöva åka vid 12-snåret.
Jag hade tänkt hjälpa till, men så kollade jag till Lisas kattungar... visade sig att Lisa hade lagt ungarna i sandlådan *suck*. En av bebisarna mådde inte så bra, var kall och svag. Så jag tillbringade ett par timmar med att handmata bebisen med få upp värmen på den. Blev en snabb vända ut till sadelkammaren så jag kunde putsa sadel och träns. Och så in och mata bebisen ytterligare innan vi skulle åka. Hann i alla fall fixa fika som skulle med. När jag matat kissungen ytterligare så ut med den nu torra och rena sadelpadden och så benskydden.
Pållan var nu borstad, knoppad och jättefin. In med prylar i bilen och in med pållan i trailern. Klev in i den utan problem och så kunde färden starta och målet var Glansammar.
Vi kom fram i god tid och tänkte att Oktawia kunde stå i trailern ett tag, men det tyckte inte Oktawia. Hon hörde alla hästar och ville ut och spana....
Oktawia var taggad när hon kom ut ur trialern, men bara hon får kolla sig runt omkring så lugnare hon ner sig. Men tyckte allt att vi kunde rappa på med att få på utrustningen.
Äntligen alla grejer på. Oktawia tycker nog att vi är ena sega typer... ;-)
M1 och Oktawia skrittade iväg till framridningen och pållan skötte sig mycket bra på framridningen idag. Brydde sig inget om att det var fullt med nya hästar, att det var ett nytt ställe eller att det blåste full storm :-).
Väl inne på banan så skötte sig ekipaget bra. Oktawia skulle behöva ha lite mera energi - som vanligt ;-). Men hon gjorde inget dumt, stod emot ett par gånger. Klassen för dagen var en LB:1 och ekipaget red ihop 59,66 % och det var en rättvis bedömning.
En bild ur travprogrammet
En bild ur galopprogrammet
Efter utförd ritt så blev det avskrittning på ett gärde, sedan plockades sadeln av och Oktawia fick käka gräs. Då var damen mycket nöjd :-).
Till sist så blev det dags att lasta och åka hemåt. Då kom dagens problem... Jag såg direkt på Oktawia att "nänä" Hon tänkte INTE kliva in i någon trailer. Det var alldeles för mycket spännande saker runt omkring. Trailerparkeringen var också placerad att det inte var läge med att ha en häst som skulle slänga, stegra sig eller springa över folk. Framför allt låg tävlingsbanan för nära och eftersom vi vet hur Oktawia blir när man sätter press på henne och hon blir förbannad. Så insåg jag snabbt att vi var tvungna att få tag på en vägg eller en port eller dylikt att lasta ifrån.
Självklart hann vi ändå få många tips och erbjudanden om hjälp. Kan tänka mig att omgivningen tyckte vi var ena mesiga typer som inte ens tog fram en lina för att dra in hästen. De vet ju dock inte att ingenting sånt funkar.
Så jag sprang iväg till sekretariatet där de ringde på en funktionär som bor i när heten av tävlingsplatsen. Vi fick vänta ett tag innan han kom, men sedan gick vi runt och kollade och vi kom fram till att vi kunde testa att lasta utmed hans stallvägg. Så tillbaka till tävlingsplatsen. M1 och P tog gick iväg med Oktawia och jag körde iväg med bil och släp. Parkerade trailern så nära väggen det bara gick. Oktawia tyckte väl inte att det var så där jättebra idé och stannade först en bit ifrån trailer. Men när jag gick bakom och drev så klev hon raka vägen in i trialern.
Visst det var lite jobbigt att få leta reda på en annan plats att lasta ifrån, men samtidigt så funkade det utan problem. Att hålla på och försöka dra in Oktawia med linor slutar med att man befäster hennes beteende att stegra sig och springa över folk. Och så vill vi inte ha det!!
Hemfärden gick bra i alla fall och vi var hemma runt 16-snåret. Det blev hagen direkt för pållarna och alla prylar plockades undan. M1 och P åkte hemåt och jag fick in för att se ifall Lisas kattbebis hade överlevt.
Kissen levde fortfarande, men var himla svag. Det är ju jättesvårt att få igång en bebis när väl sväljreflexen är dålig. Men jag fick i den lite mat. Sedan snabbt ut och mockade boxarna. In och matade kattbebis igen. T kom förbi en sväng på väg hem från sin pappa. T hade också varit här på vägen till sin pappa och försökte pilla i bebisen lite mat. Så hann ville kolla hur det gick.
Vi tog en snabb fika och sedan åkte han vidare till lägenheten, men han hann väl inte mer än komma dit förrän jag ringde. Kattbebisen blev akut mycket sämre och jag insåg att den absolut inte skulle överleva. Gick inte att få i den mat alls. Så T kom tillbaka och tog hand om bebisen så den inte behövde lida i onödan.
Han hade också med sig Lexi och eftersom det var en solig kväll, om än väldigt blåsig, så tog vi en promenad med vovvarna på en timme. Jag var ledsen över kattbebisen och hade ingen lust att göra nåt annat.
Var hemma igen till 21-snåret så då åkte T och Lexi till lägenheten och jag parkerade mig i soffan för att titta på TV resten av kvällen, med avbrott för att släppa in hästarna vid 22.30-snåret.
Så - det var allt för idag!
/Lizzie
Jag hade tänkt hjälpa till, men så kollade jag till Lisas kattungar... visade sig att Lisa hade lagt ungarna i sandlådan *suck*. En av bebisarna mådde inte så bra, var kall och svag. Så jag tillbringade ett par timmar med att handmata bebisen med få upp värmen på den. Blev en snabb vända ut till sadelkammaren så jag kunde putsa sadel och träns. Och så in och mata bebisen ytterligare innan vi skulle åka. Hann i alla fall fixa fika som skulle med. När jag matat kissungen ytterligare så ut med den nu torra och rena sadelpadden och så benskydden.
Pållan var nu borstad, knoppad och jättefin. In med prylar i bilen och in med pållan i trailern. Klev in i den utan problem och så kunde färden starta och målet var Glansammar.
Vi kom fram i god tid och tänkte att Oktawia kunde stå i trailern ett tag, men det tyckte inte Oktawia. Hon hörde alla hästar och ville ut och spana....
Oktawia var taggad när hon kom ut ur trialern, men bara hon får kolla sig runt omkring så lugnare hon ner sig. Men tyckte allt att vi kunde rappa på med att få på utrustningen.
Äntligen alla grejer på. Oktawia tycker nog att vi är ena sega typer... ;-)
M1 och Oktawia skrittade iväg till framridningen och pållan skötte sig mycket bra på framridningen idag. Brydde sig inget om att det var fullt med nya hästar, att det var ett nytt ställe eller att det blåste full storm :-).
Väl inne på banan så skötte sig ekipaget bra. Oktawia skulle behöva ha lite mera energi - som vanligt ;-). Men hon gjorde inget dumt, stod emot ett par gånger. Klassen för dagen var en LB:1 och ekipaget red ihop 59,66 % och det var en rättvis bedömning.
En bild ur travprogrammet
En bild ur galopprogrammet
Efter utförd ritt så blev det avskrittning på ett gärde, sedan plockades sadeln av och Oktawia fick käka gräs. Då var damen mycket nöjd :-).
Till sist så blev det dags att lasta och åka hemåt. Då kom dagens problem... Jag såg direkt på Oktawia att "nänä" Hon tänkte INTE kliva in i någon trailer. Det var alldeles för mycket spännande saker runt omkring. Trailerparkeringen var också placerad att det inte var läge med att ha en häst som skulle slänga, stegra sig eller springa över folk. Framför allt låg tävlingsbanan för nära och eftersom vi vet hur Oktawia blir när man sätter press på henne och hon blir förbannad. Så insåg jag snabbt att vi var tvungna att få tag på en vägg eller en port eller dylikt att lasta ifrån.
Självklart hann vi ändå få många tips och erbjudanden om hjälp. Kan tänka mig att omgivningen tyckte vi var ena mesiga typer som inte ens tog fram en lina för att dra in hästen. De vet ju dock inte att ingenting sånt funkar.
Så jag sprang iväg till sekretariatet där de ringde på en funktionär som bor i när heten av tävlingsplatsen. Vi fick vänta ett tag innan han kom, men sedan gick vi runt och kollade och vi kom fram till att vi kunde testa att lasta utmed hans stallvägg. Så tillbaka till tävlingsplatsen. M1 och P tog gick iväg med Oktawia och jag körde iväg med bil och släp. Parkerade trailern så nära väggen det bara gick. Oktawia tyckte väl inte att det var så där jättebra idé och stannade först en bit ifrån trailer. Men när jag gick bakom och drev så klev hon raka vägen in i trialern.
Visst det var lite jobbigt att få leta reda på en annan plats att lasta ifrån, men samtidigt så funkade det utan problem. Att hålla på och försöka dra in Oktawia med linor slutar med att man befäster hennes beteende att stegra sig och springa över folk. Och så vill vi inte ha det!!
Hemfärden gick bra i alla fall och vi var hemma runt 16-snåret. Det blev hagen direkt för pållarna och alla prylar plockades undan. M1 och P åkte hemåt och jag fick in för att se ifall Lisas kattbebis hade överlevt.
Kissen levde fortfarande, men var himla svag. Det är ju jättesvårt att få igång en bebis när väl sväljreflexen är dålig. Men jag fick i den lite mat. Sedan snabbt ut och mockade boxarna. In och matade kattbebis igen. T kom förbi en sväng på väg hem från sin pappa. T hade också varit här på vägen till sin pappa och försökte pilla i bebisen lite mat. Så hann ville kolla hur det gick.
Vi tog en snabb fika och sedan åkte han vidare till lägenheten, men han hann väl inte mer än komma dit förrän jag ringde. Kattbebisen blev akut mycket sämre och jag insåg att den absolut inte skulle överleva. Gick inte att få i den mat alls. Så T kom tillbaka och tog hand om bebisen så den inte behövde lida i onödan.
Han hade också med sig Lexi och eftersom det var en solig kväll, om än väldigt blåsig, så tog vi en promenad med vovvarna på en timme. Jag var ledsen över kattbebisen och hade ingen lust att göra nåt annat.
Var hemma igen till 21-snåret så då åkte T och Lexi till lägenheten och jag parkerade mig i soffan för att titta på TV resten av kvällen, med avbrott för att släppa in hästarna vid 22.30-snåret.
Så - det var allt för idag!
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
