6/8 Måndag - Back at work
Då var det åter dags att ta sig till jobbet. Inga problem att komma ur sängen på morgonen - tränade ju igår ;-).
Arbetsdagen avlöpte lugnt. Det var rätt många som gjorde sin första arbetsdag på 4-5 veckor och semesterlunket satt fortfarande kvar. Jag hann ju städa mitt kontor rätt bra innan jag gick på semester och jag kunde alltså koncentera mig på att gå igenom mail och ta hand de arbetsuppgifterna som jag är semestervikarie för.
Drog mig hemåt vid 16.30-snåret och regnet fullkomligt vräkte ner. T var på plats när jag kom hem och han hade tagit in hästarna och gett dem lite hö att tugga på. Oktawia hade inte varit totalt dygnsur när han vid intaget, så hon skulle torka rätt fort utan täcke.
Jag fixade iordning lite lätt käk och kaffe och förpassade mig snabbt in till TV. Lag-hoppningen från OS var man ju tvungen att kolla på. Tyvärr gick det inte så bra för svenskarna och vi blev utan medalj. Nu hoppas vi att det går riktigt bra på unden den individuella hoppningen på tisdag.
Vid 18-snåret så var det dags att ta sig ut till stallet. Alla djur blev matade och fixade med innan jag tog itu att göra iordning Oktawia för ett pass i ridhuset. Oktawia själv var lagom taggad för ett motionspass och stod och sov på stallgången under tiden jag borstade henne. Och mycket riktigt.... det var en total sengångar jag baxade in i trailern. När jag väl satt i sadeln och skulle få djuret att röra på sig vis var uppgiften nästa totalt omöjlig...
Det är ju inte så himla kul att behöva "ponnysparka" igång kusen i VARJE steg för att hon skulle röra sig, så jag lät pållan såsa runt i seg skritt - men utan att stanna - tills det var dags att börja trava. Även traven var seeeeeg och det hjälpte inte hur mycket jag än drev.
Jag la upp ridpasset så vi jobbade mycket med övergångar, serpentiner, 8-volter. Så det hela tiden skulle hända något och så väntade jag på att hästen skulle vakna till liv. Men ICKE... tröttare än tröttast. När jag ridit i 40 min och var helt dygnsvettig - började jag bli aningens frustrerad över den uteblivna responsen från pållan. Idag fanns det verkligen ingen "hemma". Totalt stelopererad i sidorna, inget stöd på bettet, och ingen förmåga att få upp någon högre fart än småjoggning.
Kände att det var dags att lägga ner ridpasset innan jag skulle förlora humöret... men ville göra ett par skänkelvikningar innan det fick vara nog. Just då så kom det in ett gäng nya hästar i ridhuset och ett gäng (ridlägergrupper) förpassade sig ut från ridhuset. Då minsann hände det någonting. Helt plötsligt så vaknade Otkawia till så till den milda grad att när vi började trava igen så höll jag på att flyga ur sadeln. Var inte alls beredd på accelerationen *fniss*.
Det var som om damen startade sin "jetmotor" och så funkade det alldeles utmärkt att rida. Kunde jobba på med galoppjobbet, övergångar, tempoväxlingar både mellan skritt-galopp och trav-galopp, och pållan skötte sig alldeles utmärkt :-). Skänkelvikningarna funkade alldeles utmärkt och nöjd kunde 20 min senare avsluta ridpasset. Dock var jag mer svettig än hästen och T tyckte att jag såg ut som en välkokt kräfta i ansiktet.
Totalt slut var jag efter detta ridpass. Att rida en häst som inte vill röra sig framåt - det är ingen lek. Kändes i benen också...
Åkte så hemåt i totalt spöregn, det var mycket vatten på vägen så det gick inte fort. Vill inte få vattenplaning med bil och trailer... Väl hemma så blev pållan omhändertagen. Sedan serverades kvällsmaten till pållarna och de fick stå inne under natten. Får se ifall Oktawia är piggare i morgon...
När jag plockat undan alla prylar och mockade ur trailern och parkerat den på sin plats. Förpassade jag mig in i huset - rejält blöt pga regnet. Nu får det blir lite OS och nyheter innan jag ska försöka ta mig upp till övervåningen på huset. Hur jag ska få benen att lyda och ta mig uppför trappan - det är en annan sak ;-)
Så detta var allt för idag!
/Lizzie
Arbetsdagen avlöpte lugnt. Det var rätt många som gjorde sin första arbetsdag på 4-5 veckor och semesterlunket satt fortfarande kvar. Jag hann ju städa mitt kontor rätt bra innan jag gick på semester och jag kunde alltså koncentera mig på att gå igenom mail och ta hand de arbetsuppgifterna som jag är semestervikarie för.
Drog mig hemåt vid 16.30-snåret och regnet fullkomligt vräkte ner. T var på plats när jag kom hem och han hade tagit in hästarna och gett dem lite hö att tugga på. Oktawia hade inte varit totalt dygnsur när han vid intaget, så hon skulle torka rätt fort utan täcke.
Jag fixade iordning lite lätt käk och kaffe och förpassade mig snabbt in till TV. Lag-hoppningen från OS var man ju tvungen att kolla på. Tyvärr gick det inte så bra för svenskarna och vi blev utan medalj. Nu hoppas vi att det går riktigt bra på unden den individuella hoppningen på tisdag.
Vid 18-snåret så var det dags att ta sig ut till stallet. Alla djur blev matade och fixade med innan jag tog itu att göra iordning Oktawia för ett pass i ridhuset. Oktawia själv var lagom taggad för ett motionspass och stod och sov på stallgången under tiden jag borstade henne. Och mycket riktigt.... det var en total sengångar jag baxade in i trailern. När jag väl satt i sadeln och skulle få djuret att röra på sig vis var uppgiften nästa totalt omöjlig...
Det är ju inte så himla kul att behöva "ponnysparka" igång kusen i VARJE steg för att hon skulle röra sig, så jag lät pållan såsa runt i seg skritt - men utan att stanna - tills det var dags att börja trava. Även traven var seeeeeg och det hjälpte inte hur mycket jag än drev.
Jag la upp ridpasset så vi jobbade mycket med övergångar, serpentiner, 8-volter. Så det hela tiden skulle hända något och så väntade jag på att hästen skulle vakna till liv. Men ICKE... tröttare än tröttast. När jag ridit i 40 min och var helt dygnsvettig - började jag bli aningens frustrerad över den uteblivna responsen från pållan. Idag fanns det verkligen ingen "hemma". Totalt stelopererad i sidorna, inget stöd på bettet, och ingen förmåga att få upp någon högre fart än småjoggning.
Kände att det var dags att lägga ner ridpasset innan jag skulle förlora humöret... men ville göra ett par skänkelvikningar innan det fick vara nog. Just då så kom det in ett gäng nya hästar i ridhuset och ett gäng (ridlägergrupper) förpassade sig ut från ridhuset. Då minsann hände det någonting. Helt plötsligt så vaknade Otkawia till så till den milda grad att när vi började trava igen så höll jag på att flyga ur sadeln. Var inte alls beredd på accelerationen *fniss*.
Det var som om damen startade sin "jetmotor" och så funkade det alldeles utmärkt att rida. Kunde jobba på med galoppjobbet, övergångar, tempoväxlingar både mellan skritt-galopp och trav-galopp, och pållan skötte sig alldeles utmärkt :-). Skänkelvikningarna funkade alldeles utmärkt och nöjd kunde 20 min senare avsluta ridpasset. Dock var jag mer svettig än hästen och T tyckte att jag såg ut som en välkokt kräfta i ansiktet.
Totalt slut var jag efter detta ridpass. Att rida en häst som inte vill röra sig framåt - det är ingen lek. Kändes i benen också...
Åkte så hemåt i totalt spöregn, det var mycket vatten på vägen så det gick inte fort. Vill inte få vattenplaning med bil och trailer... Väl hemma så blev pållan omhändertagen. Sedan serverades kvällsmaten till pållarna och de fick stå inne under natten. Får se ifall Oktawia är piggare i morgon...
När jag plockat undan alla prylar och mockade ur trailern och parkerat den på sin plats. Förpassade jag mig in i huset - rejält blöt pga regnet. Nu får det blir lite OS och nyheter innan jag ska försöka ta mig upp till övervåningen på huset. Hur jag ska få benen att lyda och ta mig uppför trappan - det är en annan sak ;-)
Så detta var allt för idag!
/Lizzie
Kommentarer
Trackback
