I dag vaknade ju upp till ett vitt landskap - snö hade fallit under natten och ungefär 5 cm snö hade kommit. Eftersom jag lovat T att ta bilen till jobbet för att inte riskera att konfronteras med grannens hundar, så var det bara att gräva fram bilen när väl pållarna blivit utsläppta och frukost serverats. Kändes himla skönt att ha Hondan vid en dag som denna - i snöoväder så har den mycket bättre framkomlighet än gamla Volvon.
Arbetsdagen försvann i ett nafs - stora flytten gick av stapeln idag och en enhet flyttade från en adress till en annan. Det tog en stund innan flyttfirman kom, men det var inte så konstigt med tanke på rådande underlag. Själva flytten funkade bra, det enda problemet som dök upp handlade om larm och öppna dörrar. Det löste sig snabbt efter ett par telefonsamtal. Så efter idag har vi ialla fall 3 av 4 enheter på samma adress - alltid nåt :-).
Vid 17-snåret var det dags att halka hemåt. Det har snöat hela dagen så det var lite spännande att ta sig hem. När jag om fram till min brevlåda så hann jag växla några ord med en granne. Jag berättade om gårdagens incident och hur jag gått tillväga - det tyckte han äntligen på tiden. Han förstår inte hur jag står ut med skällandet och hundarna springer hur som helst. Visade att de är hos den grannen och rantar också - de har till och med blivit av med mat från sin altan där hundarna var framme och tog sig ett skrovmål :-O Fyyyy sånt här ska man bara inte behöva stå ut med. Under tiden som jag pratade med grannen vid brevlådorna så stod grannens vallhundar och skällde hela tiden. De såg ju att jag stod där 300 meter hemifrån. När jag pratat klart med grannen och skulle köra hemåt så kom ju hundarna springande mot mig i gatan. Kändes VÄLDIGT skönt att sitta i bilen måsten jag erkänna. Fick dock tuta som en galning och nästan köra på dem för att de skulle flytta på sig *grrr*
Självklart så fortsatte de att skälla när jag väl kom upp på gården. T hade varit hemma hos mig under em och skottat snö, så hundarna hade hållit igång.
Om man säger så här... all respons som jag nu fått från andra hundmänniskor och myndigheter så har jag varit ALLDELES för snäll och hädanefter är det NOLL-tolerans som gäller....
Nedanstående tänker jag aldrig mer stå ut med. Jag ska kunna nyttja hela min trädgår och framför allt kunna sitta i min berså som finns 5 meter från där hundarna står i filmen...
Efter vi käkat och fikat lite så var det full fart ut till stallet. Fixade med mockningen och hästmaten och avslutade med att plocka in pållarna och masserade Oktawia. Hon ömmar fortfarande över korset på höger sida men bulan är borta. Förhoppningsvis så håller sträckningen på att ge sig. Under tiden som jag var i stallet så roade sig T med snöslungan. Och när jag var klar med stallet så tog jag snöskyffeln och skottade för hand. Det var lätt snö så det var inge jobbigt.
Vid 20.30-snåret fortsatte T och Lexi vidare till lägenheten och jag förpassade mig in i huset en stund innan det var dags att gå ut igen och kvällsmata kritterna.
Nu får det bli dr House på TV4 som får avsluta min kväll. Så detta är allt för idag!
/Lizzie
